Innehållsförteckning:
Anatomiska termer
Ryggens viktigaste muskler
Ryggraden och tillhörande ben
Lovett reactor
Grundläggande kinesiologi
Meridianer
Olika akupunktsbehandlingar
Egenbehandlingar
Problem i rygg och nacke
Kotsubluxationer och kotfixeringar
Nervrotsproblem
Testning och behandling av nacken
Testning och behandling av bröstrygg
Testning och behandling av ländrygg och höft
Testning och behandling av bäcken
Testning och behandling av knän och fötter
Testning och behandling av axlar, armar och händer
Behandling av epikondylit och karpaltunnel
Testning och behandling av kraniella ben och suturer
Strukturell kinesiologi
FÖRORD.
Många människor lider av olika ledbesvär och kotproblem, ofta
orsakade av för mycket stillasittande och/eller för lite motion.
Muskler som inte används tillbakabildas och blir svagare, och med
tiden tål man allt mindre av de påfrestningar som hör till många av
våra dagliga aktiviteter. Att lyfta en låda eller liknande med
kroppen i fel ställning, kan räcka för att utlösa det ryggskott som
vi normalt aldrig borde ha fått! Starka muskler utgör ett bra skydd
och fungerar som stötdämpande kuddar för benen i kroppen och inre
organ.
Smärta är kroppens sätt att tala om för oss att någonting är fel.
Detta fel bör sökas och åtgärdas, varvid smärtan som regel minskar
eller försvinner. Att bara lindra eller ta bort smärtan utan att
behandla problemet, är ungefär lika intelligent som att slå sönder
den blinkande lampan för oljemätaren och köra vidare i tron att nu
är problemet avhjälpt, lampan blinkar ju inte längre!
Den mest kända behandlingsformen för dessa typer av problem är
kiropraktik. Andra kända metoder är naprapati och osteopati. Under
årens lopp har man närmat sig varandra så att det ofta är omöjligt
att skilja de olika metoderna åt. Idag är det terapeutens
skicklighet som är det viktigaste, inte vilken metod han, eller hon
är utbildad i.
RYGGSKOTT
Ryggskott (lumbago) är en akut reaktion på en obalans i nedre delen
av ryggen. Det kännetecknas av intensiva smärtor i ländryggen och
korsryggen, med eller utan utstrålning.
AKUT RYGGSKOTT
Smäller till som en blixt från klar himmel, med svåra smärtor och
muskelkramper.
KRONISKT RYGGSKOTT
Innebär ett tillstånd av mer eller mindre ihållande smärtor under
mer än 2 månader.
Orsaker:
Muskelsträckning vid felaktiga lyft eller arbetsställningar.
Svaga och /eller överstarka muskler.
Obalanser mellan agonist- och antagonistmuskler.
Symtom:
Konstant värk.
Smärta vid minsta rörelse.
Onaturlig kroppshållning p.g.a. smärtan.
ISCHIAS
Lumbago ischias innebär en inklämning eller irritation av någon av
ischiasnervens förgreningar. Detta kan ske vid nervroten eller vid
piriformismuskeln och ger i regel utstrålande smärtor som följer ett
visst mönster.
KOTPROBLEM
LUXATION
Luxation betyder att kotan (eller en led) är vriden ur led. I
ryggraden är det ett allvarligt, ofta livshotande tillstånd, som
leder till förlamning, eftersom nervsignaler inte längre kan
förmedlas till hjärnan.
SUBLUXATION
Subluxation innebär en liten förskjutning av ledytorna mellan ben
eller kotor. Tillståndet involverar endast en kota (eller led) och
kan ofta upptäckas på röntgen.
Subluxationer kan uppstå i sidled eller framåt/bakåt.
Orsaker:
Medfödda felställningar.
Förslitning, osteofyter eller tumörer.
Fel i kota, fot, knä, höft, bäcken etc.
Symtom:
Smärtor i ryggen, ibland utstrålande i ett eller båda benen.
Försvagade och obalanserade muskler.
Domningskänslor.
Stickande eller surrande känslor i benen.
HUR MAN TESTAR OCH BEHANDLAR KRANIELLA BEN OCH SUTURER
De zick-zackmönstrade sömmarna mellan skallens ben, suturerna, är
utformade för att på bästa sätt skydda hjärnan samtidigt som de ska
tillåta skallbenen att växa under uppväxtåren. Suturerna medger små
rörelser även hos vuxna individer, m.a.o. de förbenas inte vid en
viss ålder.
Hjärnans ventriklar utvidgar och drar ihop sig i en automatisk,
rytmisk rörelse. Denna s.k. primärandning påverkar bl.a.
cerebrospinalvätskan och dura mater, och ger upphov till den
kraniosakrala primärandningen. Denna "andning" är inte det
samma som den vanliga andningen och hjärtats puls, men påverkas ändå
av dessa. Frekvensen är 10 - 14 pulsationer per minut och
sjunker till ca hälften vid vila.
De mikroskopiska rörelserna mellan skallbenens suturer, och den
subtila pulsationen i den kraniosakrala primärandningen, kan i regel
bara kännas av de läkare och terapeuter som har tränat upp sin
känslighet att förnimma dessa.
Vanliga orsaker till obalanser och deformationer i skallben och
suturer är trauma mot huvudet. Vid behandling av många patienter med
whiplashskador når P. en platå och blir inte bättre förrän
eventuella kraniella fel utreds och behandlas.